Nyttigheter - Träning

Allmän fysiologi

Muskler >>

Kraft/Styrka >>

Ben >>

Nerver >>


Muskler

Kroppen består utav tre olika typer av muskler: Glatt muskulatur och hjärtmuskulatur samt skelettmuskulatur. Muskler har i sin tur mycket skiftande utseende tex. Spolformig, tvåhövdad och sågtandad.
Vi kommer endast att kortfattat berätta om skelett muskulaturen. Vill man fördjupa sig i ämnet finns det mer detaljerade information.

Skelettmuskulatur.
Varje muskel delas upp i en massa muskelbuntar(myon), som bildar en muskel, runt om dessa finns det ett Bindvävslager(musklefascia). Detta har till uppgift att bilda ett glidlager mot andra muskler och ge muskeln dess form.

Muskelbunt
Varje muskelbunt innehåller sedan ett visst antal muskel celler(myon),dessa kallas även muskelfiber. En muskelcell är uppbyggd av mindre komponenter muskelfibriller.

Muskelfibrill
Muskelfibriller ligger sidan om varandra och ger sken utav att vara tvärrandiga. Detta beror på att fibrillerna är uppbyggda av mindre komponenter, myofilament, som i sin tur består utav två typer, nämligen actin och myosinfilament.

Actin och myosinfilament
När muskeln förkortas(kontraheras) dras actinet in mellan moysinet. Detta får till följd
Att fibrillerna förkortas och förtjockas och de elastiska trådarna runt muskelcellen och bindvävlslagret som omger muskeln och har sin förlängning ut i muskelns sena att ge upphov till en kraft som på verkar muskelns fäste och ursprung och rörelser uppstår i skelettet.

Motorisk enhet
För att muskeln överhuvudtaget skall kunna utföra en kontraktion måste en signal från hjärna skickas via ryggmärgens nervceller och ner till en nervtråd som förgrenar sig och når ner till en enda muskelcell. Den här funktionella enheten kallas motorisk enhet och består utav en nervcell. Om få celler ingår i de motoriska enheterna kallas den muskeln finmotorisk och många enheter grovmotorisk.
När en motorisk enhet sätts i arbete, kontraherar sig samtliga celler i den enheten med maximal kraft. Det är alltid samma muskler som arbetar vid lätt belastning.
Det är alltid samma enheter som därefter kopplas in om belastningen ökar.

Muskelns skyddsreflexer
Muskeln skyddas av nervceller som består utav två olika typer, muskelspolar och senspolar

Muskelspolar
Dessa sitter parallellkopplade mellan muskelcellerna och följer passivt med de närliggande muskelcellernas rörelse. Om muskelcellerna töjs så töjs även muskelspolen. Om muskelns töjs för mycket och det finns risk för att den skall brista,
sänder muskelspolen en kontraktionsignal till det central nervsystemet CNS skickar tillbaka en signal som gör att muskeln drar ihop sig och hindrar att en skada uppkommer. Denna skyddsmekanism kallas för sträckreflex.

Senspolar
I övergången mellan muskelceller och senvävnad sitter senspolarna. Denna ger i motsats till muskelspolarna en signal som gör att muskeln slutar att kontraheras och en skada i senan kan undvikas.

Fibertyper
Man vet idag att det finns två olika sorters fibertyper. Den långsamma (typ 1) och den snabba (typ 2).Man skall dock ha klart för sig att beteckningen långsam inte innebär att den hindrar muskeln för att utföra en för idrotten snabb rörelse. I dessa sammanhang är tex. en tennis smash mycket långsam.

De långsamma får sin energiförsörjning via syre från blodet. De snabba får i huvudsak sin energi från i muskeln lagrad energi (glukos).

Typ II fibrerna delas senare in i tre olika underavdelningar, typ II a, typ II b och typ II c

Typ II a har de bästa egenskaperna hos var och en av de andra typerna, det vill säga hög styrka och god uthållighet.

Typ II b är den mest explosiva med dålig uthållighet.

Typ IIc
Man har under senare år försökt beskriva hur olika muskelceller förändras under olika typer av träningsmetoder.
Det man vet är att typ I fiber styrs av en viss typ av nervceller (liten) och typ II (stor).
Och nervceller förändras nämligen inte. Man tror emellertid att efter mycket långvarig uthållighetsträning kan muskelfiber av typ II lära sig att använda syre som energi. Och kallas då typ IIc.

Typ I fiber träning
Med relativt låg intensitet och långvarigt arbete har man framför allt kommit framför till att typ I fibrerna reagerar med följande förändringar:

1) Kapillärnätet i muskeln och dess förmåga att tillföra syre till muskeln ökar, framför allt runt typI fibern.(aerob)
2) Mitokondrierna ökar i muskelcellen och dess uppgift är att producera energi.(ATP)
3) Antal repetitioner på en submaximal nivå ökar

Typ II fiber träning
Träning med höga belastningar påverkar i huvudsak typ II fiber. Förändringar blir i huvudsak:

1) 1) Cellernas tvärsnitt ökar och där med dess förmåga att utveckla mer kraft.
2) 2) Cellernas förmåga att arbeta utan syretillgång (anaerob)
3) 3) Nerv och muskelsamspelet förbättras. Fler motoriska enheter kopplas in. (teknik)

När muskeln ändrar ledvinkeln uträttar den ett dynamiskt arbete. När den drar ihop sig kallas det för koncentrisk kontraktion. När muskeln försöker dra ihop sig men dras ut för att det yttre motståndet är större, kallas det för eccentrisk (bromsande) aktion. Muskeln kan då utveckla störst kraft. När den inre muskelkraften är lika med det yttre motståndet så uppstår ingen rörelse. Detta kallas för isometriskt kontraktion eller statiskt arbete.


Kraft/Styrka

För att kunna mäta en muskels styrka måste man känna till ursprung och fäste för den aktuella muskeln och dels hur den passerar leden det vill säga det vinkelräta avståndet från muskelkraftens verkningslinje till ledens rotationslinje.
Man behöver känna till följande:

1) 1) hävstångens längd (l)
2) 2) vikten på redskapet (F)
3) 3) avståndet mellan ledaxel och fäste. (l m)

En muskel kan utveckla en maximal kraft som är cirka 50N/cm2
Av muskelns tvärsnitt. Med tvärsnitt menas det antal fibriller som muskeln innehåller.
Muskelns förmåga att lyfta ett tungt föremål beror alltså på två förhållande, dels dess fysiologiska tvärsnitt och dels hur den passerar leden.

Man kan påverka muskelns kraftutveckling med hjälp utav styrketräning, men muskelns fäste är individerna födda med. De ändras inte.Med andra ord, vissa har bättre förutsättningar för vissa aktiviteter.

Kraft = Massa x Acceleration = Massa x Hastighet / Tid

Styrka = Kraft x Hävstångslängd

Ben

Platta ben
De platta benen tex. bröstbenet, bildas genom att bindväv direkt övergår till benväv. . De flesta ben i kroppen bildas på detta sätt och kallas direkt förbening.

Korta ben
Ett kort ben bildas genom att cellerna i centrum av den växande broskmodellen dör,och ersätts till stor del med osteoblaster som kommer från den hinna som omger brosket. Dessa omvandlas senare till bensceller(osteocyter). Det Brosk som inte förbenades finns kvar i form av ledbrosk.

Rör ben
Långa ben tillverkas på samma sätt som korta med den skillnaden att tillväxtzoner uppstår i vardera ända av skaftet. Dessa förbenas först när individen har vuxit färdigt.

Sesam ben
Ben som sitter löst i kroppen utan kontakt med andra ben. till exempel knäskålen, patella.

Benets hållbarhet
Benets hållfasthet mot dragkrafter styrs utav små bensceller som ligger inbäddade i en vävnad av sentrådar. Elasticiteten styrs av organiska ämnen och oorganiska ämnen styr i sin tur hårdheten. Förhållandet mellan dessa ämnen ändras under årens gång och gör benet mindre elastiskt.

Benhinna (periost)
Benet förses med näring av otaliga blodkärls som via benhinnan tränger ner i det kompakta benet. Benhinnan innehåller även kärl, nerver och celler (osteoblaster). Dessa celler svarar för läkning vid t.ex. ett benbrott.
Vid ogynnsam belastning kan benhinnan irriteras och ge upphov till benhinneinflammation.


Nerver

Från ryggmärgen sammanstrålar ett stort antal nervbanor Dem består dels av utåtledande nerver från centrala nervsystemet, dels inåtledande nerver från kroppen.

De signaler som kommer från spolar och till ryggmärgen heter afferenta signaler dessa ger kontinuerlig information om läge, kraft och därmed även hastighet.
De signaler som i sin tur kommer från ryggmärgen och går till muskelcellen heter efferenta signaler.

Andra signaler ger även information till det centrala nervsystemet om kraften i muskeln behöver korrigeras och det gör den med att koppla ur eller på ett antal motoriska enheter.

Nedärvda rörelse mönster kallas reflexer som (tex. om man är på väg att bränna sig så rycker man reflexmässigt tillbaka handen)
När kroppen lär sig en ny rörelse behöver hjärnans+ motoriska centrum lång tid på sig att korrigera de eventuella fel som uppstår. Ju fler gånger en rörelse sker ju mindre korrigeringar behöver hjärnans motoriska centrum göra och till sist sker de reflexmässigt via ryggmärgen

Förbättra Din golf

För att kunna spela golf och kunna utföra svingen optimalt krävs kondition, rörlighet, stabilitet och styrka. Saknar du något får du svårt att utföra "den perfekta svingen" eller spela golf på topp.

Magnus är TPI Certified Golf Fitness Instructor, har Paul Chek´s Golf Biomechanics och är med i Svenska Golfförbundets Fystränarnätvärk. Han har arbetat med golfare upp till Europatour nivå sedan 1999 och hjälper dig hitta rätt i din träning. Genom följande procedur hittas och elimineras svagheterna.

Enkelt om hur vi går till väga:

Screening av följande

• Rörlighet
• Styrka
• Stabilitet
• Balans
• Kondition
• Neurologi
• Svingteknik

Detta ger en total bild av vad som behöver åtgärdas. Utifrån detta byggs ditt träningsprogram upp!

Läs mer här >>

 

• Undermeny
• Träning
• Friskvård
• Kost
• Övrigt
• Senaste Nytt
• Artikel i Fitness
• Medaljer i EM
• Världsrekord
• Gamla "nyheter"  

Tänkvärt...

Wise men talk because they have something to say. Fools talk because they have to say something. Plato